Jag har min katt hemma

Jag har min katt hemma. Från gården hör jag hur grannarna bråkar med öppen balkongdörr. Fåglarna sjunger. Eller, vad vet jag, de kanske bråkar också.

Själv sitter jag framför datorn och undrar hur allt ska gå. På måndag ska jag på möte med min arbetsförmedlare och min praktikplats. Vi ska diskutera anställning med lönebidrag. Varför det skulle vara så väldigt bra för mig. Varför det egentligen är min enda utväg i det här läget. Jag undrar. Jag oroar mig inte.

Efter tre år har jag lärt mig att inte tänka på framtiden. Jo såklart jag tänker på framtiden men inte på det sättet. Jag kan inte oroa mig för vad som ska hända om ett halvår. Om ett halvår finns inte. Jag tänker inte längre fram än till mötet. Om jag skulle oroa mig för vad som händer sedan, skulle jag ramla ner i en depression, och det vill jag inte, inte igen.

Jag har lärt mig att ta vara på den tiden som det är lugnt. När jag kan. Beviljad ansökan, sen lugn i två veckor innan nästa ansökan ska in. Sådant är mitt liv.

Men inget kan skada mig just nu. Jag har min katt hemma. Mindfullness by coercion

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: