Ett facebookupprop

Facebook har skapat ett ”vi som..”-samhälle. Vi som gillar kaffe, vi som gillar gaffatejp, vi som tycker att det skräpas ned i parkerna, vi som gillar att sova på morgonen.

I dagarna har det nystartade ”medelklassupproret” fått uppmärksamhet i media.  Jag förstår anledningen till gruppen, det gör jag verkligen. Att de som tillhör medelklassen som inte vill ha jobbskatteavdrag på bekostnad av välfärden, att de som ”vinner” på Fredrik Reinfeldts politik genom några hundringar mer i plånboken, ropar att de hellre behåller det skyddsnätet som vår gemensamma välfärd är.

Men att skapa ett ”vi” betyder att det automatiskt skapas ett  ”de”.

Och det är ju oproblematiskt om det handlar om ett ”vi” som gillar gaffatejp. Då är ”de” de som inte gillar gaffatejp. Ett val, alltså. Var du kommer ifrån, vad du har för inkomst eller hudfärg har ingen betydelse.

Men det ”de” som skapas när ”vi” är medelklass anser jag är lite farligt, eftersom det handlar om klass. Och jag vill inte ha klassklyftor. Visst, klassklyftorna har skapats av att de som tjänar minst har fått det sämre och de som har tjänar mest har fått det bättre. Det handlar inte om en  grupp på facebook.  Men jag anser att det är farligt att ytterligare poängtera skillnaderna mellan människor. Jag vill ha en värld där hudfärg, ursprung, kön, sexualitet, klass inte har någon betydelse. Att vi kan samlas kring frågor som berör och engagerar oavsett vad jag har för andra egenskaper eller identiteter. Det som också är lite läskigt är att det där ”vi”et känns ganska självgott. Vi som är produktiva, vi som tjänar mycket, vi som är Reinfeldts gullegrisar. Och medvetet eller omedvetet så blir ”de” de som tjänar lite, de som är improduktiva osv.  Röset, typ.

Varför blir jag inte lika provocerad av grupper som ”män för jämställdhet”, en grupp som i likhet med medelklassupproret är privilegierad och som jag inte får eller kan tillhöra ens om jag ville. Jag kan inte svara, faktiskt. Kanske för att jag aldrig har varit man, men jag har tillhört medelklassen. Jag har gjort en omvänd klassresa. Kan en säga. Därför känns det lite extra hårt. Som att jag blivit utkastad och de där som är kvar har kalas som jag inte är bjuden på.

Men nu handlar det inte om mig.  Jag vill bara att ni är lite försiktiga med  ”vi”skapandet. Eftersom det är exkluderande. Och jag tror inte att det var meningen med gruppen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: