Tack goa herrn

Jag har fått kritik! Det är första gången sedan jag startade bloggen. Jag var ju rädd för kritik och hat när jag skrev när jag gick ut med att jag söker soc, men det uteblev.

Kritiken blev istället på mitt förra blogginlägg. Kanske för att jag hade åsikter om ert behjärtansvärda medelklassuppror. Att jag inte enbart applåderade och var tacksam för att ni engagerar er.

Kritiken gick ut på att klasskillnaderna inte försvinner för att en inte pratar om det.  Jag fattar det. Klasskillnaderna finns oavsett om det startas en liten grupp på facebook. Som jag skrev, trodde jag, men det gick kanske inte fram. Jag skrev också att jag förstår anledningen till att gruppen startats. Det gick kanske inte heller fram.

Klasskillnader finns. Det är jag smärtsamt medveten om. Jag lever i det hela tiden, jag andas klasskillnader. Varje dag när jag tar tunnelbanan från de södra förorterna till hjärtat av söder ser jag ett samhälle där klasskillnaderna ökar. När jag går till Stadsdelen för att ansöka om ekonomiskt bistånd ser jag det. När jag åker in till stan för att hälsa på vänner ser jag det. Jag rör mig hela tiden där, över gränsen. Omöjligt att inte märka den.

Jag menade inte att ”vi”et skapas i och med medelklassupproret. Att det inte fanns en medelklass och att sen helt plötsligt uppstod ur tomma intet. Det finns redan ett dolt vi. Men varför måste ni poängtera det? Varför måste ni tala om för mig att det är skillnad på mig och er? Ni utesluter människor som jag. Jag är så förbannat trött på det. Ni gör mig maktlös, ni berövar mig min talan. Ni vänder er till den blåa regeringen och pratar om oss. Över våra huvuden. Ni går med på att ni är den privilegierade gruppen och att ni har en självklar röst. Att Reinfeldt måste lyssna på er för att ni är köpstarka, och att ni vill att vi ska få finnas. Tack goa herrn.

Nån menade att det är hur vi (framför allt i sociala medier och på bloggar etc) tenderar att tala om vem som säger något och hur, och allt mindre om vad som sägs. Det är just precis exakt det jag menar. Att fokus sätts på gruppen och t ex vilken ekonomisk status den har och inte vad den säger. Men det är NI som gör det. Det är NI som sluter till. Sen finns det ju luddigheter i begreppet medelklass. Inkomst? Utbildning? Kulturellt kapital?

Men jag säger det igen så att ingen missar, jag FÖRSTÅR anledningen till upproret. Jag applåderar initiativet. Se det mer som en brasklapp. En tanke. Det var inte menat som mer än en sån.

Underklasskramizar

/Emma

Annonser

4 thoughts on “Tack goa herrn

Add yours

  1. Jag är så trög i skallen att jag inte klarar av facebook och allt det där andra som twittrar och kvittrar, så jag ser inte vad som skrivs på fejan. Däremot känner jag ända in i kroppen att jag en underklass då jag uppbär ”giltig” sjukersättning pga av alla skador och slag jag tagit emot genom åren.
    Att vi inte har samma värde känner vi av bland annat med detta av jobbskatteavdrag, som herr blå regering nu slår igenom. Vi får inte 5 öre extra utan lever på en ersättning långt under existensmaximum.

    Ibland känner jag ett sting av hat mot att ständigt få ta emot slaget från samhället. som säger: PRESTERA annars kan du lika gärna dra eller dö!

    Men det är jobbigt att hata så jag njuter idag av att solen skiner och att det fanns rester att värma. Ha, vadå 5:2 diet, jag vet dom som har en diet hela veckan ska det heta 7:7 dieten då?

    Underklasskramiz till alla er som vet hur det är och står på vår sida!

    1. Ja det är lätt att börja hata. Vi har inte valt hjärnskadan, inte valt att leva på existensminimum. Men vi får inte börja hata dem, lika mycket som de verkar hatar oss. Vi måste vara den ”större” i sammanhanget. 🙂
      Kram och tack för att du läser och svarar.

  2. Personligen tycker jag inte att ditt förra inlägg gick att missförstå. Det var lika klokt, tydligt och välformulerat som allt annat du skriver!

    Trots att sociala medier nu har funnits i ganska många år beter vi oss fortfarande stundtals rätt korkat åt i de miljöerna och agerar på ett sätt som vi aldrig skulle göra i verkliga livet. Jag har svårt att se att någon av mina vänner utan att skämmas skulle kunna ställa sig i ett demonstrationståg med banderollen ”vita, intellektuella medelinkomsttagare protesterar”, men på nätet gör flera av dem det utan att tänka.

    Jag (och mina vänner också när de tänker efter lite) vill givetvis tillhöra gruppen ”människor mot klassklyftor” och inte ”medelklass mot klassklyftor” och självklart vill jag tillhöra gruppen ”människor för jämställdhet mellan könen” och inte ”män för jämställdhet mellan könen” etc etc.

    Tack vare sparkapital och hyfsat hög SGI har jag trots åtta månader av blandad hel- och deltidssjukskrivning ännu inte märkt så mycket av det nya hårdare Sverige. Men bara tanken på att jag kan bli utförsäkrad redan om fyra månader gör mig mer ödmjuk än jag någonsin tidigare har varit och den känslan jag har nu kommer jag att ha med mig fram till valurnan i september -14 oavsett om jag är tillbaka på banan då eller inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: